Till vapen upp! Guds egen stämma,
Den han i svenska hjertan väckt,
Oss bjuder nu det våld att hämma,
Som mot vår frihet dolken sträckt!
Ej vackle vi bland röda morden,
Ty fram går strid med mannamod:
Och mången broders spillda blod
Om hämd anropar oss ur jorden.
Vi segra eller dö —
Vår död är lif ändå:
Med rosor skall den svenska mö
Till våra grafvar gå.
Se, denna slagtnings-lystna skara
Till nya offer redo står!
Den skall ej spenabarnet spara
Och ej förstå en moders tår.
Framåt — barbaren må ej kryssa
Kring gamla Manhems fria strand,
Och aldrig i vårt fosterland
Skall han få våra tärnor kyssa!
Vi segra eller dö ——
Vår död är lif ändå:
Med rosor skall den svenska mö
Till våra grafvar gå.
Den man ej blekna kan af häpnad,
Som fäder haft i Narvas slag:
Hvar arm, i egen styrka väpnad,
I segern skrifver sjelf sin lag.
Ännu oss höga minnen mana
Att ej ge tappt ett enda tum:
Ej köpta själar finna rum
Kring Sverges frihetsvigda fana.
Vi segra eller dö —
Vår död är lif ändå:
Med rosor skall den svenska mö
Till våra grafvar gå.
Framåt — hör Göta lejon ryter,
Trumpeten smattrar, trumman går . .
En niding den, som fegsint bryter
Sin svenska tro, och fast ej står!
Se der — se upp, i högblå fjerran
Dland Karlavagnens gyllne bloss
”Kung Karl” med glädje helsar oss!
Hurra, Hurra! Med oss är Herran!
Vi segra eller dö —
Vår död är lif ändå:
Med rosor skall den svenska mö
Till våra grafvar gå.