1.
Jag nu den säkra grunden funnit,
Där trygg och glad jag hvila får.
Jag nu den rätta hamnen funnit,
Som är i Jesu dyra sår;
Där blifver jag förvarad väl
Och finner räddning för min själ.
2.
Gud uti kärlek sig förbarmar
Och söker hvart förloradt får;
Han sträcker sina fadersarmar
Till hvar och en, som vilse går.
Ja, komme hvar och en, som vill!
Hans nåd för alla räcker till.
3.
Vi skola ej förgås i nöden,
Vi hafva ett osvikligt hopp;
Ty därför gick Guds son i döden
Och gick ur grafven åter opp,
Och därför slår han än i dag
På hjärtats dörr så täta slag.
4.
Gud alla våra synder dränker
I Kristi blod, som för oss rann;
Här finnes bot för hvad som kränker.
Hvem är, som oss fördöma kan,
Då Kristi blod i evighet
Städs ropar om barmhärtighet?
5.
Jag vill i tron mig här nedsänka
Och på min Jesus endast se,
Blott på hans nåd och kärlek tänka.
När synden gör mig kval och ve.
Hans godhet och barmhärtighet
Mig följa i all evighet.
6.
Vid detta hopp vill jag mig trygga
I allt, hvad jag mig tager för;
På denna grunden vill jag bygga
Allt, hvad jag tänker, talar, gör,
Och sjunga sist i evighet:
O djup af Guds barmhärtighet!