Ser du Lisbe, nyss trolofvad,
Sipp och sirlig i sin skrud,
Nästan redan klädd till brud,
Fjesad, firad och begåfvad,
Stofferad och prydd,
Förgudad och lydd,
Med refrängen
Om brudsängen
Allt för ett påmint och brydd?
Rikt besmyckade små fingrar:
Hvar enda nipp af gull.
Omkring halsens hvita hull
Hvilken kostbar ked sig slingrar!
Vid hjertat helt tätt
Se fästmans porträtt,
Starkt flatteradt,
Briljanteradt,
Dumt och dyrbart på allt sätt!
Fästman, af det tendra slaget,
Platt i joller och i skämt,
Libbar vid den sköna jemt,
Henne endast ser i laget.
I vinkel och vrå
Nu smeka de två.
Hvad extaser!
Hvilka fraser,
Äckliga att höra på!
Hvar en ärbar dam förlägen
Hviskar i solfjäderns skygd:
»Modesti, du vackra dygd,
Hvar i Guds namn tar du vägen!»
Matronan rent ut
Utbrister till slut:
»Hastig ända
Måste hända
På den eld, som tänds i krut.»