1. EN gång döö och sedan domen
Är oss allom förelagt:
När wår kropp til jord är kommen/
Blijr doch siälen änn widh macht.
In för Gudh hon ställes tå/
Ther hon domen skal vndfåå;
Räkenskap skal hon ther giöra/
Hur’ hon här månd lefnad föra.
2. Then som blijr rättferdig funnen/
Han går vthi Himlen in;
Then medh synder är bebunden/
Blijr i ewigt qwahl och pijn.
Domen håls offentlig tå/
När som kroppen mån vpståå;
När som JEsus sielf wil komma/
Glädia sigh tå alle froma.
3. Stoor omwäxling månde wara
Ifrån tijd til ewighet:
Ty är nödigt taga wara/
At man tiden nyttia weet.
Här är lijf och här är dödh;
Himmels glädie/ ewig nödh:
Wälg o mennskia / wälg thet bästa/
Ther på tu wilt hoppet fästa.
4. Eij haar Gudh oss hijt i werlden
Skapat til fåfänglighet;
At wij lite til then flärden/
Eller öfwe yppighet.
Neij/ så lyder HErrans Lagh/
Gudi tiena natt och dagh;
Til wår nästas wälfärd lefwa/
Altijd efter Himmelen sträfwa.
5. Gudh/ min Gudh/ på tigh jagh bygger/
Sätter all min tröst och lijt;
Vthi tigh är jagh fast trygger;
Stoor ästu vthi titt nijt:
Jagh är jord och stofft/ eij wärd
At tin nådh blijr migh beskärd:
Doch haar tu af nådh allena
Kallat migh tigh til at tiena.
6 HErre/ för tin stora wrede
Bäfwar Himmel så ock jord;
Tu för mina synder lede
Äst på migh fast wreder giord.
När jagh tänker ther vppå/
Hiertat migh försmächta må:
Men/ o Fader! tins Sons pina
Hafwer botat synder mina.
7. JEsus hafwer giordt tilfyllest
Tin rättwisos stränga Lagh/
Stillat wreden/ skaffat hyllest;
Skada skal eij wredens dagh.
Therför’ haar Gudz rena Lamb/
Lidit dödh på korssens stamm;
Sin förtienst haar han oss gifwit:
Then som troor han ärfwar lifwet.
8. Salighet haar han förwärfwat/
Och af nåde then oss skänckt;
Then i synden är förderfwad/
Vthi kropsens wällust sänckt/
Sätter lijt til werldens spel/
Haar i Christo ingen deel;
Han skal ewigt lijf eij finna;
Såsom stofft skal han förswinna.
9. JEsu hielp migh alla dagar
Giöra efter tina Bodh;
At min wandring tigh behagar/
Styre migh tin Ande godh!
JEsu blif tu stedz när migh/
At jagh altijd blijr i tigh/
All förtröstan til tigh sätter/
Efter tigh min werck vthrätter.
10. Helig wandel/ salig ända
Thet haar Gudh tilsamman satt;
Ond dödh haar eij återwända/
Stadnar i en ewig natt.
Ach! hur tå förlorad är
Nödh och dödh/ som JEsus kär
För titt lijf haar måst vthstånda/
När tu får en ewig wända.
11. Werlden gifwer sorg och smärta/
Nödh och döden står til redz:
HErre tu förnöijer hierta/
Ställer thet ock wäl til fredz:
Ja/ ock ännu myckit meer/
JEsu/ tu af nådh beteer.
Wäl är them som til tigh lända/
Theras frögd får ingen ända.
12. Styr/ o JEsu! til thet bästa/
Hwad som migh åliggia kan;
Lär migh altijd på tigh fästa
All min troo/ at hon är sann.
Stil thet onda ifrån migh.
Alt thet goda är i tigh.
Wärdes tu mitt lijf förblifwa/
Tigh wil jag migh vndergifwa.
13. När min sidsta stund mån wara/
Vphålt migh medh tine hand;
Låt migh salig hädan fara/
Och vptag til tigh min and:
Öpna tu migh lifsens dör/
Ach! kom migh eij skräcklig för/
Milde HErre JEsu Christe!
Låt migh aldrig tigh bortmista.
14. Anse Gudh at jagh är renad
Genom JEsu Christi blodh;
Anse at jagh är förenad
Medh tin Son min Frälsar’ godh.
HErre se migh nådigt an/
At jagh för tigh framgåå kan/
Lof och tack tigh gladlig bära/
Och titt Namn ther ewigt ähra.