1. Bevara Gud, vårt fosterland,
Håll över det din starkhets hand,
Och var dess hägn i strid, som frid,
I sorgens, som i glädjens tid.
2. Här se vi vad oss mest är värt,
Allt vad vi skatta dyrt och kärt.
Ej fjärran finns en bygd, ej när,
Som är för oss vad denna är.
3. Här hava våra fäder bott,
Arbetat, kämpat, hoppats, trott;
Här även vi vår boning fått,
Med samma liv och samma lott.
4. Här skola våra barn också
En gång på våra stigar gå,
Ha det vi haft, se det vi sett
Och be till Herren, som vi bett.
5. Gud, skydda detta kära land
Från sjö till sjö, från strand till strand;
Sänk över det din milda vård,
Som sommardagg på rosengård!
6. Välsigna varje trofast själ,
Som önskar det av hjärtat väl;
Men slå vart ondskans uppsåt ned,
Som vill dess fall och stör dess fred.
7. Låt det få bli och vara ditt,
Befolkat, tryggat, glatt och fritt,
På kärlek bördigt, som på råd,
Och uppfyllt av din Andes nåd.
8. Du hulpit det ur mörker opp,
Liksom en blomma ur sin knopp;
Så låt det ock till tidens slut
Uti ditt ljus få vecklas ut.
9. Det ljuset är ditt helga ord,
En sol för himmel och för jord.
Giv, att det klart här lysa må
Och aldrig mer ifrån oss gå!
Runeberg.