»O, du sol, som Gud har skapat,
vet du intet om min gosse?«
»O, du stackars gamla gubbe,
du försovna arma dåre,
du har fällt ett dårligt domslut,
illa har du tolkat lagen.
Ej för vida värre synder
har man fört dig själv till kärret
och ditt huvud sönderkrossat,
när din broder Ilmarinen
du gav bort till lösepenning
för din hemfärd ifrån Pohja,
eller när den unga Aino
fordom störtade för din skull
sorgsen ned i havets vågor.«
»Låt ännu en tid förflyta,
dagar komma och försvinna,
då behöver man mig åter
väntar, saknar mig ånyo,
att en annan Sampo bringa,
ny tids kantele att dana,
att en annan måne hämta
att ännu en sol befria,
när båd’ sol och måne saknas
och all fröjd ur världen svunnit.«
sköna strängars spel åt Suomi
och de höga runosånger
åt sitt folk till evig glädje.