Så djupa motveck i din panna,
En puls så snabb, en kind så het —
Månn' mina aningar bli sanna,
Jag räds du tänker bli poet!
Du sällskapslust och matlust tappar,
Du vakar efter klockan tolf;
Af ständigt rifna papperslappar
Beströs din kaklugn och ditt golf.
Med salig Kellgrens verk på fickan
Du smyger tyst i en boské:
Ack! innan kort skall man få se
Lekamen din, så tunn som stickan.
Ja Gigi! tro mig, du är såld
Om hjelpen dröjer från vår Herre;
Om du studerar Leopold,
Så griper febern dig än värre.
Gör dig i hop i hast en korg
Att dermed skaldemön begåfva
Och glöm ej äta, dricka, sofva, —
Förhexad i din Gyllenborg.