SÅNG I FINLAND.*)
Aktning äfven vi må röna,
Barn af Suomis vida land;
Fast ej rika skördar löna
Här den tröges fällda hand,
Bröd dock plöjarn alltid finner,
Och förtjensten ära vinner.
Finlands söner kände blifvit
För sin käckhet, för sitt mod,
Ax ur mången teg de drifvit,
Der en frusen öken stod,
Aktat vänskap, älskat friden,
Och som män gått fram i striden.
På de lärdes banor röras
Äfven store Finske män;
Wäinämöinens harpor göras
Nya af hans söner än;
Tänd är vettets fakla blifven,
Väckelse är tanken gifven.
Skönt på flickans kinder föder
Bladen rosor här också;
Ingen grånad frost dem öder,
Ingen köld med dem kan rå;
Mildhet bor i hennes sinne,
Blygsamheten ler derinne.