1.
Nu är jag nöjd och glader,
nu kan jag andas ut,
nu bor jag hos min Fader,
min träldomstid är slut,
sen han mig lärde känna
sitt eviga förbund
i ordet, den klippfasta grund.
2.
Jag fordom gick och tänkte
på bättring, bön och tro,
men det ej hjärtat skänkte
hugsvalelse och ro.
Nu tänker jag på Jesus,
hur ömt han älskar mig:
Av kärlek han offrade sig.
3.
Så har min Jesus älskat,
och så han älskar än,
och som han hittills frälsat,
så gör han om igen.
Hans blod mig ännu renar
från varje syndens fläck
och gör mig fullkomlig och täck.
4.
Om hjärtat mig fördömer
och köttet gör besvär,
den trösten jag ej glömmer,
att Gud dock större är,
att nåden väger mera
än all min uselhet.
Och pris vare Lammet för det.
5.
Nu Jesus hos mig bliver
med nåd så rik och fri.
Hans nåd mig städs omgiver,
jag lever helt däri.
Och nu jag slipper sörja,
ty Herren sköter allt.
Åt honom min sak jag befallt.
6.
Nu Satan fritt må rasa
och världen hjälpa till.
Jag skall för dem ej fasa;
det går som Herren vill.
Guds ord behåller segern,
och alla segrar med,
som står uti Frälsarens led.
7.
Så glad jag hemåt ilar
i Jesu dyra namn,
och snart jag salig vilar
i fridens sälla hamn,
men under pilgrimsfärden
så här på barnavis
jag sjunger min Frälsares pris.