Träd in på mitt tempels förgård
bland månglarnas växelbord,
där är vimmel och sol och löje
ej tankar där växlas, men ord.
Träd gärna in i mitt heliga
se an mina skådebröd,
jag vill tända mitt rökofferaltare
i en dämpad och doftande glöd.
Men. Bak förlåten till det fördolda,
där jag gömmer vad jag har bäst,
där är arken med lagens tavlor,
mina minnen från livets fest.
Där Gud understundom sänker
sig ned i en molnstods skick —
skall aldrig ett dödlligt öga
få kasta en spejande blick.