1.
Jag lyfter mina ögon upp till bergen,
Upp till min Fader uti himmelen,
|: Ty han har sagt: Åkalla mig i nöden,
Lägg bördan av, och jag vill bära den. :|
2.
Och han, som gjort båd' himmelen och jorden
Och ensam råder över hav och land,
|: Han städse hörer, vad mitt hjärta beder
Och låter upp för mig sin milda hand. :|
3.
Jag får av honom allt vad jag behöver,
I nåd han alla stunder till mig ser;
|: Och snart jag får i frid till honom fara,
För evigt säll. — Vad kan jag önska mer? :|
4.
Så allt är väl, fast jag är svag och ringa;
Gud är min vän, jag hörer honom till,
|: Och därför kan jag utan omsorg vara;
För sina barn han ensam sörja vill. :|