1.
I himmelen, i himmelen,
Där Herren Gud själv bor,
Hur härlig bliver sällheten,
Hur outsägligt stor!
Där ansikte mot ansikte
Jag evigt, evigt Gud får se,
Se Herren Sebaot.
2.
I himmelen, i himmelen,
Vad klarhet, hög och ren!
Ej själva solen liknar den
Uti sitt middagssken.
Den sol, som aldrig nedergår
Och evigt oförmörkad står,
Är Herren Sebaot.
3.
I himmelen, i himmelen,
Vad sälla utan tal!
Av änglarna och helgonen,
Vad glans i ärans sal!
Min själ skall bliva dessa lik,
Av evighetens skatter rik,
Hos Herren Sebaot.
4.
I himmelen, i himmelen
Man inga tårar ser.
Ej döden, ej förgängelsen
Där skola härja mer.
Där skänkes fröjd och härlighet
Och frid och oförgänglighet
Av Herren Sebaot.
5.
I himmelen, i himmelen
En sällhet du berett,
Som intet öra hörde än
Och intet öga sett,
Ej njuten av ett dödligt bröst,
Ej sjungen av en dödligs röst,
O Herre Sebaot.
6.
I himmelen, i himmelen
Själv alla väsens Far
Med Sonen och Hugsvalaren
En evig boning har.
Ett trefalt helig sjunges där,
Då himlaskaran offer bär
För Herren Sebaot.
*7.
O Fader, Son och Ande, dig
Ske evigt lov och pris.
Ack, öppna ock en gång för mig
Din himmels paradis.
Ja, när jag fast i trone står,
Jag av din hand min krona får,
O Herre Sebaot.