1.
Herre. låt ingenting binda de vingar,
Vilka du en gång har givit åt mig!
Giv, att jag fri över jorden svingar,
Lever och sjunger allenast för dig!
2.
Snarorna ligga här nere på marken;
Giv, att jag aldrig må fastna i dem
Men över snarorna hasta mot arken,
Herre, ditt sköte, mitt fridsälla hem!
3.
Farorna lura förädiskt på jorden;
Må jag då aldrig där söka min ro!
Är av Guds husfolk en medlem jag vorden,
Vill jag för evigt där hemma blott bo.
4.
O, så håll vingarna fria, jag beder,
Stärk dem till flykt och förnim mitt begär:
Lös dem från allt, som vill tynga dem neder,
Herre, du känner ju bäst, vad det är!