1. GUdh är wår starckhet och tilflycht/
Wår hielp i nöder alla.
Ty äre wij vtan flycht/
Fast werlden wille falla/
Och alla högar sunko nidh/
Och hafwet bäfwade ther widh/
Och bergen sammanstötte.
2. Doch skal likwäl Gudz Kyrkia reen
Fast och beståndig blifwa/
Medh sina lemmar hwar och en:
Ho kan wår Gudh fördrifwa?
Gudh altijd sielfwer ther i boor:
Ty blifwer hon altijd i flor/
Ty Gudh henne bewarar.
3. Hedningarna måste förgåå/
Konungariken falla;
Jorden skälfwa och bäfwa tå/
När Gudh skal domen hålla.
Medh oss är HErren Zebaoth/
Som Jacob frälsar och giör godt/
Och sin Församling wachtar.
4. Kommer och skåder HErrans wärck/
Som han på jorden drifwer:
Han krigar medh sin arm så starck/
Och bogan sönderrifwer/
Spetzen sönderbryter ther näst/
Medh eld förbränner wagn och häst:
Hwem wil tå motstånd giöra?
5. Ty känner migh och blifwer wijs/
At jagh är Gudh och HErre:
Hwilken j seen giöra stoor prijs
Ibland Hedningar fierran.
För eder jagh sielf kämpa skal/
At ingen skal komma på fall/
Tråtz edre fiender alla.
6. HErren Zebaoth står oss bij/
Then ock sielf för oss strider:
Jacobs Gudh oss beskyddar frij/
Bewarar på alla sidor.
Thet giör Gudh Fader/ Son och And/
Personer tree/ doch en Gudh sann:
Hwilkom ske prijs och ähra!