1.
Du bar ditt kors, o Jesu mild,
då dödens väg du trädde,
till frälsning för den värld som vild
och full av hat dig hädde.
O kärleks höjd!
Du blöder böjd
för dem som dig förfölja.
2.
Du bar ditt kors. Då bar du ock
med världens skulder mina,
och bland de otacksammas flock,
som du vill nämna dina,
är också jag,
fast dag från dag
din kärlek mig besöker.
3.
Du bar ditt kors. Din härlighet
som alla himlar prisa,
din makt, som icke gränser vet,
du lade av, att visa
det intet finns,
som icke vinns
av kärleken, som lider.
4.
Du bar ditt kors. Så lär ock mig,
o Segerhjälte, vinna,
och uppå korsets helga stig
till himlamålet hinna.
Då är min själ
förvarad väl
och lever i din kärlek.