Jag hörde hur ljungelden samlade hop
till strid i de väldiga valv
och såg hur all rymden blev till en blick,
ett flammande öga som skalv,
som skalv över jorden, där människobarn
hade tvättat varandra i blod
och bland slättens ruiner och vallmo
det snyftade: mänskan är god!
Jag såg hur åskans ögonbryn
begrundande drogs till hot,
och en glimt av Guds öga föll ned bakom
som ett sprakande, glödhett klot.
Är du släkt med guden som lär oss
slå städer och byar i brand,
du som samlar och kastar allt himmelens ljus
som en sten ur din väldiga hand?
Har du kommit likt Herren till Mamres att se
vad ryktet om Sodom sport,
och om i Gomorra så illa som sagts
emot dina barn man gjort?