Lunden susar sval och grön,
Och, lik Maj, så frisk och skön,
Liten Prins i vaggan ler: —
En Madonnabild han ser,
Vid de första blickar,
Josephine han skickar.
Fröjd och lofsång utan tal
Inom stad och kungasal,
I hvar kyrka, i hvar by!
Lärkan drillar högt i sky,
Siskan för de späda
Hörs en vaggsång qväda.
Landtman, hoppfull vid sin plog,
Guldkorn sår kring mark och skog;
Bergsman i sin underverld
Spränger malm till hjeltesvärd;
Sjöman seglen böjer,
Vida hafven plöjer.
Och på gärdet fjerran från
Ljuder vapenlekars dån:
Prins Eugene på sidenbädd
Spritter opp, men blir ej rädd:
Liten hand han knyter,
När kanonen ryter.
På sin stridshäst svingar sig
Pappa, skön och ridderlig,
Ilar Drottningberget ned,
Som en ljungeld; led från led
Glädtigt hurra skallar
Kringom borgens vallar.
Snart skall ölandshästen stå
Med schabrack, guldkronor på,
Sadlad vid din port, — hopp, hopp!
Sporren rörs, och i galopp
Vid sin Farfars sida
Lilla Herr’n får rida.
Tjust skall då hvart öga se
Samfält Älsklingarne tre, —
Pappa med sin krigarflock
Gör kring Liten Prins en choc,
Så att dammet ryker;
Ler, moustachen stryker.
Slumra! Ljuf är drömmen än,
Vaksam Moderskärleken.
Snart nog komma disciplin,
Informator och Latin,
Konsten att regera,
Krönikor, med mera.
Farmor, med sitt hvita spann,
Köper fjäderhatten grann,
Liten sabel och karbin
Och en Soldatesk, så fin,
Att på bordets skifva
Exercis kan blifva.
Grande-Tante skall sin Gudson ge
Mången from välsignelse: —
Gläds åt liten Rosenknopp,
Som vid Wasastam står opp.
Ekens dubbla krona
Skall för stormen skona.
Oscars, Josephinas kyss
Smeka dig till sömns. Vyss! vyss!
Sof i Hjeltens vagga, sof:
Englar, ett osynligt Hof,
Liten Prins omskygga,
Blomsterhyddor bygga.